Mannen från Gävle
oktober 2, 2015I veckan gjorde skådespelaren Kenneth Milldoff sin sista sorti från de tiljor som föreställa världen. En stroke ändade hans karriär.
Jag lärde känna Kenneth för ett par år sen, när han hade en av tre roller i en pjäs jag skrivit, Sova på marmorgolv.
I den spelade han en hemlös man från Malmö, med omisskännlig malmöitisk framtoning. Jag gladde mig över att en gammal inbiten skåning spelade rollen. Senare fick jag veta att Kenneth var från Gävle.
Det var Kenneths förtjänst att pjäsen kom upp på Malmö stadsteater; han älskade stycket och övertalade teaterledningen att spela den. Jag vill ge honom detta slutord:
Det finns en sjö och sedan aldrig mer…
De som har sett pjäsen förstår vad jag menar, de övriga får skylla sig själva.
Milldoff repeterar Sova på marmorgolv. Foto: spalten.
Åke Cato blogg 
Spaltens vackra avskedsord skrev Hjalmar Gullberg till sitt eget förestående majestätiska självmord i Yddingen 1960. Betydligt trevligare var hur Mästaren i ‘Till en Näktergal i Malmö’ som en fånge mellan lakan i MAS-paviljongen tyckte att ”det skulle vara lätt att dö i natt, när en majnatts melodi har sprängt mitt bröst”. F ö det gudomligast vackraste som diktats haver! Läs med andakt vår malmövirtous skapelse i majnatten med Näktergalen utanför paviljongfönstret:
japetus.wordpress.com/2008/05/06/en-majnatts-melodi/
”Sova på marmorgolv” var en underbar pjäs med en underbar Milldoff!