I måndags morse råkade spalten ut för en förskräckelig olycka, i det han, ett blindstyre som han är, missade en trettio centimeter hög kantsten och välte med sin elskoter. Jag hamnade under en lastbil, som dock till all lycka inte var i rörelse.
Hjälp! ropade spalten i högan sky. Lastbilschauffören kom till undsättning, men kunde inte mycket göra. Ambulans tillkallades därför och dess skickliga personal lyckades resa fordonet och placera dess brukare i detsamma.
På vårdcentralen, dit jag varit på väg, sydde man ett sår i min hand med sex stygn. Inte förrän på måndagens eftermiddag erfor jag att jag ådragit mig ytterligare skador i fallet, jag kände mig redigt mörbultad och misstänker att ett revbensspjäll har fått stryk.
Att jag var mörbultad är inte att undra på. Spalten väger ett drygt deciton och fordonet minst lika mycket. Det engelska uttrycket The bigger they are, the harder they fall passar bra in på min situation, även om jag tror att man i originalet inte så mycket avser fläskig övervikt som fastmera en större andlig inre tyngd.
Alltnog, nu är min väldiga lekamen på väg att repa sig efter äventyret. Fordonet undkom med blotta förskräckelsen.