Archive for the ‘Krig och örlog’ Category

h1

Pessimistiskast

november 28, 2015

När spalten är som pessimistiskast är han inte att leka med. I veckan förutspådde jag ett tredje världskrig, vilket fick miljontals läsare – nåja, en då – att bryta ihop och tvingas söka sig till de för ändamålet upprättade krisgrupperna.
I dag vill jag dock mana nationen till förnyat lugn. Det är mögligt att världens så kallade herrar tar sitt eventuella förnuft till fånga och låter oss slippa världskrig ett tag till, som de gjorde under kubakrisen och suezkrisen. Tummarna kan man ju alltid hålla.

Klart slut. Rast vila. Höger vänster om marsch.

h1

I väntan på trean

november 26, 2015

Så där ja, nu håller världens herrar, med ondskans lakej Putin och ondskans armé IS i spetsen, på att sy ihop ett tredje världskrig. Det kan ta lite tid, men håll ut. Den som väntar på nåt ont väntar inte för länge.

 

h1

Lär dom sig aldrig nåt?

juli 21, 2014

Jag följer tv-serien Det stora kriget, som handlar om första världskrigets obeskrivliga fasor. Varför det startade och vad det gick ut på har jag aldrig riktigt förstått och jag är inte säker på att världen gjorde det heller.

Efter det första världskriget (som skulle göra slut på alla krig i framtiden) kom det andra.

Och nu, hundra år efter första världskrigets utbrott och 70 år efter det andra världskrigets slut, verkar det tredje vara på gång. Det hettar till i Syrien, i Gaza, i Ukraina och på flera ställen i Afrika. USA och Ryssland visar varandra musklerna och förhållandet mellan dem blir allt kallare.

Är det konstigt att man längtar bort nån gång?

images

h1

Bra fråga

november 28, 2012

Grekland håller på att gå i konkurs, folk krigar som aldrig tillförne i Mellanöstern och Kongo, USA har det knackigt med ekonomin, isbergen smälter i Antarktis, SAAB har gått i putten, SAS ligger illa till, högt uppsatta politiker springer omkring på stan, packade som getter, och skriker glåpord till invandrare och kvinnor…

Jag säger som Kristian Luuk:

Vart är vi på väg?

Vy från Klagshamn. Foto: Spalten

h1

Spalten stiger i graderna

maj 12, 2011

I måndags erhöll jag under vederbörligt högtidliga former sjunde graden inom ordenssällskapet TSO. Det är ordens högsta grad och innebär att jag nu äger befogenhet att kalla mig kommendör. Jag kommer omedelbart att beställa visitkort med den nya titeln samt ändra uppgifterna i telefonkatalogen.

Cato Åke Kommendör

Kommendör betyder ungefär befälhavare och är graden närmast under amiral inom flottan. Jag ser utmärkelsen som en upprättelse för min misslyckade militära karriär på  I 7 i Ystad. Där blev jag som högst befälselev, men degraderades senare till malaj. Jag satt därefter i ett bortkastat år och löste korsord på regementets personalavdelning. Jag kallades skrivbiträde men det var malaj jag var, inte en sån som sopar kaserngården, men lik förbannat malaj.

Malaj är den lägsta status som står att uppbringa i det militära och det är därför ett rejält uppsving jag nu har gjort. Gradbeteckningen här nedan kommer jag att uppdra åt en skräddare att sy på alla min blazrar och jackor.

Som kommendör ämnar jag vara hård men rättvis.

h1

Förklaringen

april 26, 2011

Bombnedslaget som spalten rapporterade om i går hade inget blont hår, inga stiliga bröst, inga läckra spiror och inga andra mänskliga drag. Det handlade om ett flygplan som den 3 oktober 1940 släppte sin last över idyllen Malmö, av allt att döma av misstag.

2001 avtäcktes en minnessten över den förskräckliga händelsen:

Det var det närmaste det trygga Sverige kom andra världskriget, bortsett från bristen på bananer. Ingen kom till skada, men de goda malmöborna fick sig en påminnelse om det förskräckliga som pågick där ute i världen. I Slottsparken var det bara några gräsänder och sothöns som förskräckt flaxade iväg från den lilla parksjön Hästhagen.

Malmötidningarna rapporterade upphetsat:

Sydsvenska Dagbladet: ”Malmö har för första gången råkat ut för det som många länge fruktat, nämligen att direkt råka in i krigshändelserna.”

Arbetet: ”Det allvarliga i nattens händelser kan icke nog kraftigt understrykas, och det må anses som en stor guds lycka, att de främmande pjäserna slogo ned i Slottsparken. Man vågar knappast tänka på de fasansfulla följder, som ovillkorligen skulle ha inträtt, därest bebodda hus träffats av nedslagen.”

Skånska Dagbladet såg bombfällningen som en påminnelse om stormaktskrigets faror för ett neutralt folk ”som gör allt för att få vara utanför den krigiska leken”. Tidningen avslutar sin ledare, efter att ha nämnt att händelse föranlett en svensk diplomatisk protest i London, med de i sammanhanget lugnande orden: ”Någon anledning att genom det inträffade oroa sig för framtiden synes ej föreligga. Det kan förutsättas att de engelska flygarna kommit ur kurs och fällt sina bomber av misstag. Det kan också förutsättas att ett sådant slarv inte kommer att upprepas.”

Trots Skånskans påstående om engelska flygare kom det aldrig fram varifrån planet som fällde bomberna kom.

(Källa: Nationalencyklopedin.)

I dag är malmöborna mer vana vid bomber…

Parkerad bil sprängskadad

En bil sprängskadades på Persborgsgatan i Malmö vid 01-tiden under natten till tisdagen. Ett flertal personer ringde polisen och berättade om en kraftig smäll i området kring Persborgsgatan.
Allt tyder på att det placerats någon form av sprängladdning på bilens framparti.
Bilen hade sprängskador på vindrutan och på motorhuven och har tagits i beslag för teknisk undersökning. Händelsen utreds som allmänfarlig ödeläggelse.

(Sydsvenskan tisdagen den 26 april 2011)

h1

Osäkert

mars 7, 2011

När jag hör ordet kultur osäkrar jag min revolver, påstås en känd nazistkoryfé ha sagt. Det tycker jag är att ta i, såväl Jan Långben som Harpo Marx lär väl dväljas inom kultursfären. Men det finns annat som får mig att låta handen söka sig neråt bältet och famla efter det vapen jag alltid bär där.

Jag osäkrar sålunda min revolver när jag hör ordet SNACKIS och när jag hör nån beskäftig radiopratare tala om PUBLIC SERVICE. Är det public service att servera idiotpop mellan alla nyheter och att släppa fram puerila barnrumpor som timma efter timma sitter och säger meningslösheter?

Nä så tammefan!

FOTNOT 1    Det var ingen av nazistledarna som sa det där om revolvern; det är en replik ur en pjäs av den nazistiske författaren Hanns Johst (1890-1978). Wenn ich Kultur höre … entsichere ich meinen Browning. (När jag hör kultur… osäkrar jag min Browning).
Vilket är felaktigt då en Browning inte är en revolver utan en halvautomatisk pistol. (Källa: Wikipedia)

FOTNOT 2    Men antagligen använde sig Göring och grabbarna med förtjusning av citatet.

FOTNOT 3   För övrigt är det väl lite snopet att tyskarna sköt med en amerikansk pistol från en fabrik i Utah? Om den åtminstone hade hetat Brauning!

FOTNOT 4   Robert Browning (1812-1889) var en engelsk poet. Han har inte ett smack med det här att göra, ville bara  nämna honom för att visa min otroligt höga bildningsnivå.

FOTNOT 5   Nu är detta inlägg slut.

 

h1

På ljugarbänken 2

september 4, 2009

Spaltteaterns pjäs På ljugarbänken, med göteborgshumor för bildat folk, blev så omåttligt populär att spalten har beslutat att släppa en uppföljare, På ljugarbänken 2. I dag är det den kände konungen Kal den Tolfte som sitter på bänken, medan hans gode vän, den kände författaren och nationalrabulisten Ågust Strindberg närmar sig med stormsteg.

Nu börjar pjäsen.

ÅGUST    Haj på daj, Kal, hur har du det själv då?
KAL         De e bara skräp, Ågust.
ÅGUST    Nä men Kal, va e de me daj, du som brukar va en sån go gubbe!
KAL         De e la matchen. Vi åkte dit med åtta noll i Poltava.
ÅGUST   Åtta noll?
KAL        Vi hade bara sjuttontusen i vårt lag, Sovjet hade änna förtitusen.
ÅGUST   Hur kan du veta de så noga, räkna du dom?
KAL        Nä de stod i Wikipedia… Och hur har du det själv då?
ÅGUST   Skit, Kal, bara skit. Den där pjäsen Påsk säljer ente en enda biljett.
KAL        Du Ågust, vafför gör du ente om han till en fars?
ÅGUST   Hur menar du då, Kal?
KAL        Lägg in lite vitsar. Och kalla den Glad påsk !
ÅGUST   De va änna en bra idé, Kal. De ska jag änna göra.
KAL        Vet du va, Ågust? Nu tycker jag vi tar oss en blecka.
ÅGUST   De gör vi, Kal. Jag har ett helrör Absint her i pottföljen.

Ågust slår upp, de höja glasen.

ÅGUST   Skål på dej, Kal.
KAL        Skål, Ågust… Vänta lite, blir man inte galen av sånt här skit?
ÅGUST   Jo för fan, men de e vi la redan.
KAL        De har du änna rätt i, Ågust.

De dricka.

RIDÅ

h1

Därför hatar jag krig

september 1, 2009

I dag är det 70 år sedan det andra världskriget bröt ut. Anledningen var att den brittiske premiärministern Neville Chamberlain trodde att Hitler menade vardagsrum när han talade om Lebensraum.

Fem år senare tog kriget slut. När jag kom från skolan den 7 maj 1945 meddelade min mor att det nu var fred i världen och att jag som en direkt konsekvens av detta (min mor talade på det viset) skulle slippa gå till pianofröken den dagen.

Detta medförde att jag icke i vuxen ålder blev en uppburen och välavlönad konsertpianist med hela världen som arbetsfält utan fick framsläpa mina dagar som usel kåsör.

Det är därför jag hatar krig.