Archive for augusti, 2015

h1

Historieförfalskning 1

augusti 30, 2015

Å TITANIC

STYRMAN     Varför beordrade kapten full back i maskin och skarp gir babord?
KAPTEN         Vi höllo på att kollidera med ett isberg.
STYRMAN      Men vi klarade det?
KAPTEN          Med en halv meter.
STYRMAN        Puh, det kunde ju ha blivit en av de största fartygskatastroferna i världshistorien !
KAPTEN            Jo du.

h1

Manaaaascher sökes?

augusti 27, 2015

Såg David i min morronsoffa i tv och hörde honom berätta, ehuru klädsamt motvilligt, hur många pengar han beräknade håva in för den nya Millennium-boken.

Senare på dan blev jag kontaktad av en revymakare i det södra Skåne, som ville använda en av mina begagnade
sångtexter i sin revy. Då jag aldrig vet vad jag ska ta betalt för sånt sa jag att han kunde ta texten, det skulle inte kosta honom ett rött.
Man skulle kanske skaffa sig en manaaaascher?

lana-pengarFast å andra sidan skulle jag aldrig ha klarat av Davids jobb.
Dessutom vet jag inte vem jag skulle städsla; Felix Alvo och Stikkan Andersson och Torsten Adenby och de andra smarta grabbarna har ju muckat för länge sen och den där Karlsson i Skara kan jag inte riktigt med.

En får nog vara nöjd med det klirr man har.

FOTNOT   Jag kände Davids farsa, Olof Lagercrantz, som var chefredaktöt på DN. Nåja, kände och kände. När jag jobbade på  Expressen delade jag en gång hiss med honom. Jo minsann.

h1

Som livet

augusti 26, 2015

Kinabörsen har nu återhämtat sig, åtminstone lite. Jag var egentligen aldrig särskilt orolig. När det gäller aktiemarknaden sjunger jag med Tage Danielsson:

Först så går det upp
sen går det ner
så går det upp
Sen så går det ner
så går det ännu längre ner

Men sen går det alltså upp igen. Precis som resten av livet.

Tage sjöng kupletten 1964 i Gröna Hund (Svenska Ords första revy), fast den handlade inte om börsen utan om Avestaforsens brus av Carl Jularbo.

h1

Om minutrar och sekundrar

augusti 22, 2015

Det heter en minut, flera minuter och en sekund, flera sekunder, ska det vara så svårt att fatta!
Igår berättade en programledare i tv vad som skulle hända i programmets sista minutrar. Men det heter inte minuter i singularis, därför ska det inte bli minutrar i pluralis. Hänger du med?

Men vad tjänar det till att tjata om detta? Snart träder ett mähä från Svenska Akademien fram och hävdar att även minutrar och sekundrar kan godkännas eftersom det har blivit allt vanligare att folk säger så.

Skulle jag ha gått genom pärleporten när detta sker ska du lyssna noga för då är det spalten som vänder sig i sin grav.

h1

Surt, sa spalten.

augusti 21, 2015

I dessa de yttersta dagar sjunger många surströmmingens lov. Spalten kan inte annat än avundas de  lyckliga människor som har tillgång till denna distingerade njutning. Själv jag flera gånger försökt mig på delikatessen, men skändligen misslyckats. I serien Mina vattenhål har jag i ett inlägg talat om ett av dessa försök. Jag tillåter mig reprisera:

Krögar Wretmans domäner sträckte sig långt utanför Operans sfär. – – – Lite längre ut låg Stallmästargården, där Yngve Gamlin en gång försökte lära spalten att gilla surströmming. Det gick inte så bra, trots lärarens jämtska ursprung. Däremot gick flera supar av märket Norrlands ner i min strupe, vilket gör att jag egentligen inte minns så mycket av hur lektionen gick till. Jag undrar om inte en annan norrlänning, Martin Ljung, var med. Men, som sagt, minnena är lite suddiga.

För mig är det, som Sten Broman har uttryckt saken, som att sitta på dass och äta ansjovis.

Jag får ägna mig åt andra gastronomiska övningar. Surströmming får jag vara själv.

h1

Lite skryt

augusti 17, 2015

Det finns människor med god smak och gott omdöme, läs bara vad Karin Ekman i Kämpinge skriver:

Hej Åke Cato
Du lever verkligen upp till Din boktitel – ”En levande gosse” ! Höllvikens bibliotek har något som kallas Sommarboken där en av fyra böcker bör uppmärksammas lite extra enligt läsaren.
Då valde jag Din bok som torde vara givande för oss med några år på nacken och ett förflutet i Malmö eller på Näset.
Ack vad man känner igen sig !
Du skildrar Ditt liv med så mycket värme och HUMOR att jag är säker på att vi i vår familj inte är ensamma om att hoppas få läsa nya alster snart.
Vänligen
Karin Ekman

Man  bugar och tackar.

h1

GW (3)

augusti 16, 2015

Det är inte lätt att lära gamla hundar sitta, än svårare är det för en gammal man att läsa böcker i i-paddan, men sakteligen börjar spalten vänja sig. Att ha författaren i  knät är ju det vanliga, men det är skillnad på en pappersförfattare och en paddförfattare. Att ha Leif GW Persson i knät är inte roligt, än värre är att ha honom ovanpå sig i sängen, om man nu inte har den läggningen. Men nu har jag börjat komma in i hans Bombmakaren.

Det här ska nog fan gå. Man ska aldrig ge upp.