Archive for september, 2011

h1

Den bruna hatten

september 28, 2011

I morse satt han där igen, i sin bruna hatt. Vem han var vet jag icke, ty jag befann mig på ett ställe där man bara ser tv-bilden, inte hör ljudet.

Hur som helst satt han där. Hans bruna hatt satt lite kokett på sned, man anar att han stått länge framför spegeln och vinklat sin huvudbonad. Han bär den alldeles klart som prydnad, varför skulle han annars ha hatt i rumstemperatur?

Spalten hade själv en liknande hatt i sin ungdom. Jag bar den dock inte inomhus, ty på den tiden var det höjden av ohyfs att bära huvudbonad inomhus. Men tiderna förändras, i dag är det högsta mode att bära hatt inomhus.

Jag hatade min bruna hatt som jag motvilligt hade inhandlat på Casons vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Jag klädde aldrig i hatt. På den tiden, innan jag anlagt skägg och därmed förlängt min nuna, hade jag ett litet fånigt ansikte, som alldeles försvann under hatten.

Ofta lämnade jag hatten hemma och gick barhuvad ut på stan. Min mor varnade mig och sade att ginge jag utan hatt skulle jag ådraga mig svåra sjukdomar och kanske avlida i förtid.

Jag trotsade min moder och fick mycket riktigt senare en svårartad hjärnhinneinflammation, som så när hade tagit mitt liv. Okej, kanske inte riktigt, men mina jobb på två kvällstidningar har lärt mig att det inte är fel att överdriva lite ibland.

Alltnog, vad lära vi av detta? Jo, att man alltid skall lyda sin moder och sin fader, på det att det må gå en väl i livet och man må länge leva i sitt land. Och slippa hjärnhinneinflammation och förtidig död.

Min hatt, som blivit så populär i dag och som oftast bärs inomhus, lite käckt på svaj, påminde delvis om den som Harrison Ford brukade bära i filmerna om Indiana Jones.

Synd att man inte sparade den. Å andra sidan, vem vill gå omkring och se ut som Indiana Jones när man uppnått min värdiga ålder?

h1

Praktiskt

september 24, 2011

Dubbelmoral är bra, förlorar man den ena har man den andra kvar.

(Henrik Tikkanen)


h1

Det danske smil

september 23, 2011

Jaha, så var det dags igen. I veckan startade en ny polisserie i teve, betitlad Bron, där man ännu en gång låter danskarna älta sin gamla och totalt förljugna image av gemytliga trivselgubbar och  dito gummor.

Huvudpersonerna är en stelbent och elak kvinnlig svensk kriminalkommissarie och en fryntlig dansk dito. Redan i första avsnittet fäller den danske mysgubben en replik om Sverige som ett land av allvarstyngda herrar som Ingmar Bergman och Lars Norén, varvid den svenska ragatan surt snörper på munnen.

Vad mysdeckaren glömmer är att Norén spelas flitigt på danska teaterscener och att Bergman inte bara gjorde ångestfulla och svarta filmer utan även har svarat för några av filmhistoriens kanske ljusaste och mest humoristiska berättelser, exempelvis Sommarnattens leende och Fanny och  Alexander.

Samt att den hyllade danske filmskaparen Lars von Trier sagt att Ingmar Bergman är en av hans största inspiratörer.

Jag är övertygad om att Broen kommer att bli mäkta populär i Danmark. Där gillar man ju fördomar.

h1

Vilse i skogen

september 22, 2011

För en himla många år sen skänkte spalten 3000 kronor till ett projekt som hette Millenieskogen. Det var mycket pengar redan på den tiden.

Om jag minns rätt skulle gåvan innebära att mitt namn graverades på en silverne plåt som skulle häftas vid ett träd. Jag skulle för evigt bli ihågkommen som en skogarnas son, en Södra Förstadsgatans Robin Hood.

Sen blev det tyst. Alldeles tyst. Och tystnaden har hållit i sig.

Åren har svunnit. Understundom vaknar jag om morgnarna, fast besluten att ta reda på, hur det gick sen, vad som hände med min skog, men efter hand som dagen lider kommer det andra göromål i vägen och jag lämnar skogstankarna i fred.

Men vad hände egentligen? Finns Millenieskogen kvar och hur ser den ut i dag? Sitter det en silverne plåt med mitt namn på någon ek eller bok eller något kastanjeträd eller hur är det fatt?

I går gick jag in på nätet för att se om svaret fanns där, men som vanligt tappade jag bort mig i datordjungeln efter några klick. Jag funderade på att ringa någon avdelning inom stadens förvaltning, men förmodade att jag då skulle hamna i eviga telefonköer, bli placerad som nummer 38 i kön och till slut bli bortkopplad. Jag skulle gå vilse.

Liksom jag har gjort i min egen skog.

 

h1

Fred

september 21, 2011

I dag, läser jag i min almanacka, är det Internationella fredsdagen. Från och med i morgon kommer det därför att bli fred i alla länder på jorden.

Visst är det bra!

h1

All that jazz

september 16, 2011

Spaltens korrespondent i Vasstena, herr Felle, har skickat denna förtjusande lilla film om kossor som som omväxling till gräsdieten spisar jazz.

Spaltens anmärkning: Klart att kossor gillar folk med HORN.

 

h1

Allmänheten varnas

september 15, 2011

Redaktör Tintin har, som kanske är de ärade läsarna bekant, hamnat inför rätta, anklagad för rasism. I rapporteringen har framställts förslag om att förse albumet Tintin i Kongo med en varningstext.

Kanske en idé för andra gamla dammiga skrifter…

Robinson Crusoe av Daniel Defoe:

Att vistas på en öde ö är inget som kan rekommenderas allmänheten, utom möjligen i dokusåpor.

Gullivers resor av Jonathan Swift:

Resenärer till länder med småväxt befolkning bör visa vederbörlig hänsyn till invånarna och respektera deras tillkortakommanden.

Pippi Långstrump av Astrid Lindgren:

Att lyfta en häst på raka armar kan ge upphov till farliga muskelbristningar. Vi varnar  bestämt alla barn från att göra detta hemma.

Snövit av bröderna Grimm:

Umgänge med fula gubbar i skogen kan vara farligt för unga flickor.

Den gamle och havet av Ernest Hemingway:

Vi rekommenderar äldre personer att alltid bära flytväst vid fisketurer till havs.

Klockan klämtar för dig av Ernest Hemingway:

Personer i kyrklig tjänst rekommenderas att alltid använda hörselskydd under ämbetsutövningen.

Jeppe på berget av Ludvig Holberg:

Överdrivet alkoholbruk kan allvarligt skada din hälsa och vara gravt vanebildande.

Tio små negerpojkar av Agatha Christie:

Boken bör snarast möjligt döpas om till Tio något kortväxta afroamerikaner. Tills detta sker varnar vi för läsning.

Ja så där kan man hålla på.