Archive for the ‘Helgon o dylikt’ Category

h1

Trevlig helg

oktober 31, 2015

Trevlig helg, önskar alla människor sina medmänniskor på fredagar. Det är ju vänligt och artigt och är ingenting att säga något om. Dock anser jag att en sådan tillönskan är något malplacerad inför innevarande helg, som ju knappast är känd för att vara särskilt trevlig.
I den kristna körkan är det Alla helgons dag i dag, och i morgon söndag är det Allhelgonadagen. För en hedning som jag låter det som samma sak, men det är väl nån skillnad, kan tänka.
I dag ska vi lämpligen gå på körrgården och hedra våra bortgångna. Då dessa emellertid är bortgångna, lär de inte kunna ta emot hedersbevisningen. Blomstren på graven är sålunda avsedda för att folk ska se vilka fina släktingar den bortgångne eller -na har, men eftersom inga människor bryr sig om andras släktingar, blir blomsterprakten mest ett sätt för de anhöriga att visa för sig själva hur fina människor de är.

Om detta låter cyniskt beror det på att spalten med tilltagande ålder blivit alltmer cynisk.

Som om inte tanken på döden och de döda skulle vara nog, firas även i detta veckoslut  något som kallas Halloween, en ursprungligen keltisk sedvänja som irlänningarna tog med sig till Amerika när de emigrerade dit. Att Halloween slog igen som helg här i Svedala kan vi förmodligen tacka pumpaodlarna för; de ville sätta  lite sprätt på pumpaaffärerna.
Vid Halloween klär de små barnen ut sig till monster och andra hemskheter och idkar utpressning mot vuxet folk genom att ringa på hos oskyldiga grannar och ställa frågan Bus eller godis? Ingen svarar förstås bus utan ger de små kolor och karameller, vilket förstör deras gaddar och medför att de tvingas sitta i den trista tandläkarstolen dag ut och dag in och betala dryga tandläkarräkningar när de blir stora.

Så kanske ligger även Svenska Tandläkarförbundet bakom införandet av den välska helgen, who knows?

Annonser
h1

Den siste entusiasten

september 25, 2014

Min vän Hasse Wallman, han med salongerna, har gått genom pärleporten. Eller snarare ridit, han dog efter en ridolycka i en ålder av 78.
Jag har känt honom sen urminnes tider, när han drev Badholmen och Engelen och  Bacchi Vapen och han var min uppdragsgivare och teaterdirektör när jag skrev för Chinateatern tillsammans med Jan Richter. Alltid full av idéer, företagsam, nyfiken och ivrig att starta nya projekt.

Kan undras om Wallman öppnar en salong i himlen. Han lär inte kunna låta bli att försöka i alla fall. Den siste entusiasten.

los alcazares

Spalten och Hasse på resa i Spanien 1968. Foto: Marie Wallman.

h1

Dagens helgon: spalten

maj 8, 2014

I dag har spalten namnsdag,  vilket han firar med en mäktig tandvärk längst in till vänster i underkäken, vad nu en sådan liten molar kan heta på tandläkarspråk. Förutom denna förtjusande uppmärksamhet har namnsdagsbarnet, 79, hyllats med två mails, ett telefonsamtal och ett vykort, det senare föreställande en flicka, frambärande en kladdig chokladtårta.

Det enda jag dock kan få ner är en Panodil forte (en dubbel pilla sålunda) var fjärde timme tills jag i morgon ska uppsöka tandvärket för reparation.

Sådant ter sig det bistra livet för en  ensamstående, någorlunda bildad och tämligen välbesutten herre i livets slutskede.

untitled

h1

Dagens helgon: rektor Kjellman

januari 29, 2014

Ser att Nils Kjellman min gamle rektor på Spyken i Lund, gått genom pärleporten, efter 102 väl använda år på jordene.
När denne högt bildade man – han pluggade latin in i det sista – fyllde hundra hade han bara ett bekymmer: han tyckte att hans dator hade börjat bli lite väl seg.

Rektor Kjellman var en av de hårt prövade män som varit spaltens rektorer. Det blev rätt många innan jag, och skolorna, gav upp hoppet och lät mig klara biffen på egen hand. Och det gick ju rätt bra ändå. Jag fick ju till exempel stå och försöka vara rolig i tv tillsammans med Sven Melander och det är min själ inte många som har fått det.

Även Churchill lär ha varit rätt usel i skolan men han vann lik förbannat ett världskrig och avrundade elegant med ett nobelpris i litteratur. Lite överraskande, tycker jag trots allt. Han om någon borde väl ha fått fredspriset.

h1

Dagens helgon: Marlboro man

januari 28, 2014

Skådespelaren Eric Lawson har gått hädan, i en ålder av 72 år. Det var han som var den stilige och tuffe kåbojsen i annonserna för Marlboro på sjuttiotalet. Eric började röka när han var 14 år. Han dog, ironiskt nog, av kol, en sjukdom som är en förkortning av kroniskt obstruktiv lungsjukdom, en sjukdom som är relaterad till rökning.

Så kan det gå.

untitled

FOTNOT   Även spalten, 79, som började smygröka på kyrkogården bakom Spyken i Lund när han var 14 år, lider av kol. Vare nog sagt, som det brukar heta i Grönköpings Veckoblad.

h1

Dagens helgon: Rune Öfwerman

januari 12, 2014

Jag läser i min sydsvenska avisa att musikanten och producenten Rune Öfverman gått genom pärleporten. Vi umgicks inte särskilt flitigt, men sist jag pratade med honom kommenterade jag det faktum att han skilt sig från Sylvia Vrethammar och gift om sig med Britt Lindroth, en gång känd som artisten Britt Damberg.

Ja, sa Rune, jag har bytt sångerska.

Ett  ganska elegant sätt att uttrycka saken på.

h1

Dagens helgon: Björn Fremer

december 25, 2013

Björn Fremer, den färgstarke krönikören i Kvällsposten, har gått ur tiden. Man höll kanske inte med honom i allt han hävde ur sig, men i en värld av ängsligt politiskt korrekta människor var det en fröjd att läsa hans penna eller lyssna till hans kalmaritiska röst,den senare kryddad och uppblandad med mångahanda anglocismer, eller rättare sagt amerikanismer.

Björn gick fram som en machete i åsiktsdjungeln. Han var konservativ så det räckte och blev över och han koketterade glatt med sin kärlek till USA. Han umgicks naturligt med många hollywoodstjärnor, inte minst Mel Brooks.

Själv har jag känt till Fremer ända sen skolåldern då jag en gång besökte hans jazzklubb Studio 52  i Lund, dit han den kvällen inbjudit Sonya Hedenbratt. På senare år ingick vi båda i Gubblicistklubben, ett halvdussin journalister med de grå tidningarnas charm. Vi åt lunch under värdiga former, talade minnen och förfasade oss över dagens usla nöjesjournalistik och dess lika usla utövare.

När Björn pensionerade sig, ungefär vid sekelskiftet, satte han skrivmaskinen (dator hade han förstås ingen) på hyllan och skrev icke en rad. Men vem vet, kanske vi så småningom får en rapport från hans himmel?

secondColumn-16x9

Den här fina bilden på Fremer ur Kvällsposten lånar (snor) jag helt fräckt av fotografen Christer Wahlgren. Det hoppas jag att han inte har nåt emot