Smaklöst

När spalten återkom från en kortare vistelse på sjukhuset var han totalt smaklös. Om detta kan man förstås raljera och säga att det har ju spalten alltid varit, men jag är inte emottaglig för skämtan i det här sammanhänget. Att inte ha nån smak i truten är allt annat än roligt. Att få en köttbulle i munnen och inte veta om det verkligen är en köttbulle eller en leverpastejsmörgås är synnerligt tråkigt.
En vän  och kollega vid namn Sven ville bjuda på lunch i veckan, men jag tackade nej. När Sven fick höra vad som var mitt problem föreslog han på sitt skämtsamma vis att han att han kunde berätta hur det vi serverades smakade. Det påminner mig om Malte Lindemans ormtjusare i Kivik, han som inte hade fått tag i några ormar utan fick berätta hur långa di var.

Nu har jag fått en medicin, varav jag ska ta en milliliter fyra gånger om dan. Vätskan sugs upp ur flaskan med hjälp av en  pipett och sprutas direkt in i spaltkäften. Den har hittills inte hjälpt, jag är lika hopplöst smaklös som tillförne, men jag hoppas att millilitrarna ska göra susen snart.

Så här kan vi fan inte ha det.

Annons