h1

Husmanskonst

november 3, 2015

Spalten hyllar svensk husmanskost, ja så till den vilda grad att jag kallar den husmanskonst. Det är en gastronomisk entusiasm jag delar med många svenskar, men i dag vill jag särskilt omnämna två, varav en  har funnits i det verkliga livet men den andre bara är en påhittad seriefigur.
Den förste är Tore Wretman, mannen som stod för husmanskonstens renässans i vårt land. Det var han som först i landet såg till att fina krogar tillhandahöll kåldolmar, lammgryta, köttbullar med gräddsås och lingon, bruna bönor, ärtsoppa och annan vardagsmat.
Den påhittade hette – eller heter, för påhittade personer lever som bekant i evighet – Gyllenbom. Han  hade amerikansk förlaga och gick  som serie i Hemmets Journal.

Han utkom även med ett årligt album…

gyllenbom1945

Gyllenbom är en bracka i hög hatt och med stor cigarr; han ser ut som en kapitalist i en gammal kommunistisk propagandaskrift. Men i själva verket är uppkomlingen lika folklig som han var innan han kom upp sig. Gyllenbom vill helst hänga med polarna och är en hängiven anhängare av husmanskonst; om jag inte minns fel är hans livrätt får i kål.
Hans hustru (till höger på albumets omslag) heter Rosamunda. Det yngre fruntimret till vänster är dottern, som jag har för mig heter Eulalia, men jag är inte helt säker. Rosamunda förfasar sig över makens tarvliga smak, hon vill inte kännas vid sin enkla bakgrund utan gör allt hon kan för att spela fin dam.
Serien påminner därmed i hög grad om den engelska tv-serien Skenet bedrar, där huvudpersonen, Hyacinth, vill klättra på den sociala stegen, vilket hennes man, Richard, är helt främmande för.
Hyacinth och Richard är tv-ålderns motsvarighet till Rosamunda och Gyllenbom.

Detta kom jag att tänka på när jag häromdan drabbades av ett häftigt sug efter rotmos.
– Jag skulle vilja ha lite motros, sa jag med en skämtsam glimt i ögat till expediten i mitt snabbköp.
– Du menar förmodligen rotmos, rättade hon mig.
När man har uppnått spaltens höga ålder tillåts man nämligen inte skämta. Säger man motros i stället för rotmos är man inte rolig utan är bara en gammal gaggig gubbe, som inte kan hålla reda på konsonanter och vokaler.

Jag inhandlade min rotmos och valde en maffig fläskkorv att förtära därtill. Till anrättningen valde jag en sötstark senap och som måltidsdryck tog jag mig ett stort glas iskall mellanmjölk. Det hela blev utomordentligt lyckat.
Jag är övertygad om att direktör Gyllenbom nickar nådigt i sin seriehimmel och att Tore Wretman är beredd att instämma.

Men får i kål vågar jag mig inte på. Inte ännu.

ROTNOT 1   På det skånska idiomet heter rotmos rabbemos. Det vet inte minst spalten, som har skrivit texten till Åke Catos skånska madavisa, som börjar sålunda: Rabbemos och spegefläsk / panntofflagröd med knudor.

ROTNOT 2   Jag måste, med skammens rodnad blossande på mina kinder, tillstå att jag inte tillagar min rotmos själv, utan köper den färdig. Det finns gränser för mina färdigheter i köket. Dessutom smakar köpemoset alldeles utmärkt.

ROTNOT 3   För övrigt anser denne Cato att titeln Skenet bedrar är en smått genial titel. Den skapades, om jag inte tar fel, av min gamle vän, den eminente inköparen på SvT Göran Sellgren. Det var samme Göran som döpte Faulty Tower till Pang i bygget. Det görs inte sådana inköpare längre.

3 kommentarer

  1. Spaltens lovsång till rotmoset fick det att vattnas i munnen på mig. Vi bor sedan ett antal år i Zürich, en stad som inte saknar något när det gäller råvaror för tillredande av gastronomiska läckerheter förutom kålrötter lämpade för rotmos. När vi besöker Sverige på hösten tillhör det ritualerna att bunkra kålrötter, eller rabbor som man säger i Skåne, så att vi kan tillaga och njuta vårt rotmos med fläsklägg, oxbringa eller lämplig korv i vår exil under mörka höstkvällar.

    Torsten Ehrenmark, en annan promotor av svensk husmanskost och framstående rotmosälskare, har sammanfattat sitt förhållande till denna läckerhet på ett sätt man knappast kan missförstå:

    ”All glädje utan rotmos är konstlad glädje.”

    Det finns dagar för allt mellan himmel och jord i Sverige nuförtiden. Finns det även en rotmosets dag? Om inte, bör en sådan skyndsammast införas.


    • Nej, inte vad avser Spaltens spridningsområde. Möjligen finns det en rabbemosets dag, som i så fall är rätt nomenklatur för sagda rotfrukts dag.


  2. Jag har tagit på mig att vara något av en husmanskonstens apostel efter att ha fött upp fyra barn till unga vuxna och gett dem det arvet att ta med sig ut i livet. För dryga tio år sedan kom yngsta dottern (då i tioårsåldern) hem en dag med en kamrat i släptåg. Jag stod i köket och rullade köttbullar och kamraten frågade vad jag gjorde.
    ”Jag gör köttbullar”, sa jag varpå hon gjorde stora ögon och utbrast; ”Kan man GÖRA köttbullar? Mamma köper på ICA!”
    Hon fick äta med oss och sa sen att hon skulle säga till sina föräldrar att sluta köpa färdiga köttbullar.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: