
Låg sol
november 25, 2013När spalten i dessa skimrande förvinterdagar färdas i staden i sitt elektriska fordon, ligger solen så lågt att han blir helt bländad; han riskerar därvid att kollidera och ådraga sig och sin omgivning åtminstone lättare kroppsskador.
Att ha solen i ögonen, är dock bättre än att inte ha någon sol alls, tänkte spalten och vips hade han formulerat en liten vacker aforism, inte särskilt briljant kanske, men den får duga.
För övrigt är det inte solen som ligger lågt, hon ligger där hon alltid legat, det är jordens förhållande till himlafästets drottning det handlar om.
Jag slutar där innan jag snärjer in mig i en massa vetenskapliga spetsfundigheter.
Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne!
På gamla tändsticksaskar kunde man uppe
till vänster i solen, läsa namnet ”Nerman”
jag hoppas jag minns rätt.
Det hoppas jag också.
Det kan man fortfarande. I varje fall om det är en stor.
Jag har just kollat.
Spalten väcker viktiga obeaktade frågeställningar av intrikat
astro-filosofisk karaktär i kommentatorbåsen: Är det verkligen så att vårt solsystems absoluta medelpunkt Helios är helt orörlig? Roterar den inte alls eller förändrar vinkel mot övriga himlakroppar? Är det bara de 12 planeterna som vrids och joxar sig? Då tycker man ju att Helios gravitation måste upphöra och moder Sol falla ner/bort i perifera universum, medan Spaltens nya aforism glömmes efter bara något månvarv.
Det var just det här som den värderade spalten försökte undvika med sitt senaste påpekande. Jag är rädd att det har blivit litet insnärjt nu
Kanske lite värdelöst vetande, men Spaltens inlägg fick mig att fundera och på egen hand göra matematiska astronomiska beräkningar. Således kom jag fram till att klockan 12.08 (vintertid) står solen som högst I Malmö (13.08 sommartid) och vid vintersolståndet 21 december som högst 11 grader över horisonten. Se där lite ny kunskap!