h1

Krabbatag

november 2, 2013

I dag när det är Alla helgons och vi förväntas ägna all vår uppmärksamhet åt våra döda, borde man förstås äta gravlax och möjligen en tallrik svartsoppa. Icke förty bestod spaltens lunch av andra halvan – eller om det var den första – av en krabba jag köpt av en fiskmånglare vid namn Kalle, en äkta göteborgare, som har stånd på Fridhemstorget i Malmö tre gånger i veckan.
Djuret var så väl tilltaget och så välmatat att jag inte orkade mer än halva i går, men djuret hade haft en lyckad övernattning i mitt kylskåp, varför spalten lät sig väl smaka. Krabbor äro sympatiska varelser, som man i stort sett kan äta allt av, åtminstone gör jag det. Klorna kan vara nog så knepiga att komma åt, men med en långskänklad nötknäppare (det som förloras i väg vinnes i kraft, tror jag att en fysikalisk lag lyder) går det att få ut en del  krafs.
Resten av krabban äter man, åtminstone gör jag det, med hull och hår. Vad jag därvidlag sätter i mig är jag inte riktigt säker på, förmodligen åker nog bukspottskörteln, äggstockarna och andra mystiska kroppsdelar med ner i spaltens väldiga mage. Och hjärnan förstås, men så mycket hjärna torde inte ett djur ha som inte har mera vett i skallen än att han tar sig fram sidledes!

På krogen Cattelin i Gamla stan i Stockholm åt jag en gång kalvhjärna tillsammans med Povel Ramel.
– Kalvhjärna är gott, sade baronen, men den ska vara färsk, den ska fortfarande tänka lite.

Men, som sagt, en krabba funderar nog inte så mycket där den traskar fram i havsens djup.

225px-Cancer_pagurus

Det var en krabba av den här typen, en krabbtaska, som fick sätta livet till när spalten firade krabbkalas

Annonser

9 kommentarer

  1. Kalvhjärna………..är det inte desamma som Bräss?…….
    eller har jag fel?…………..


    • Ja du har fel. Så här står det i Wikipedia:
      ”Brässen eller thymus är ett organ i immunsystemet. I människan sitter det högt upp i bröstkorgen. Den är en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret tidigt i människans liv. Efter puberteten tillbakabildas organet, och körteln är avsevärt mindre hos vuxna.
      Brässen hos andra däggdjur kan användas som mat. Exempelvis kalvbräss betraktas som en delikatess. Ur kalvbräss kan också framställas ett extrakt kallat THX som sades motverka cancer.”


      • Du har absolut rätt Åke…..det var ju det som
        dr. Elis Sandberg forskade i……….tack för rättelsen


  2. Vad betyder då ‘krabb’ sjö? Så högt simmar dom väl inte att man kan se dom?
    ‘Skalt’, som man säger i Skåne.


    • ”Skalt” behandlades i söndagens sprakspalt i Sydis, men jag har redan glömt förklaringen.


      • ”Skalt” betyder ‘konstigt’, ‘märkvärdigt’, enligt Åke Ohlmarks´ ”Skånsk-svensk ordbok”. Ohlmarks ger exemplet ”De e då skalt att ja inte kropp te å komma ihu (ihåg) var ja har gjort å (förlagt) di nya vantarna”.


  3. ‘Skalt’ betyder mycket mer. Det finns också en pejorativ dragning i betydelserna ‘lömskt’, ‘(k)lurigt’, ‘mystiskt’, ‘skumt’. T ex ”han e en skal fan”.


    • Undrar om man inte kan återfinna åtminstone en del av de där betydelseskiftningarna liksom den ”pejorativa dragningen” redan i grundbetydelserna. Konstigheten i ”en konstig jävel” tycks mig mer tvivelaktig än konstigheten i ”en konstig prick”, och märkvärdigheten hos någon ”som *gör* sig märkvärdig* ter sig nog för de allra flesta mindre genuin än märkvärdigheten i ”ett märkvärdigt naturfenomen”.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: