h1

Går du med på bio?

juli 25, 2013

När spalten var liten, knappt större än en notis, brukade dess moder sjunga en sång som började:

Går du med på bio
Den börjar klockan nio
I huvudrollen är William Hart

Hur den fortsatte minns jag inte. Du kan själv sjjunga den, melodin gick: rajdi daj di raj raj osv.

Man må betänka att min moder i sin ungdom bara såg stumfilmer. Hon var född 1900 och oljudet kom som bekant inte förrän i slutet av tjugotalet. Detsamma gäller förstås min fader, född fyra år tidigare än min moder. De gifte sig i mitten av tjugotalet och när de var unga och nyförlovade satt de alltså på Malmö Biografeater på Södra Tullgatan och höll varann i handen medan skådespelare apade sig å det grövsta på den vita duken och en pianist satt och klinkade.

Min mormoder som var religiös av sig var aldrig i hela sitt liv på bio eftersom detta nöje var att betrakta som syndigt. Hon fick nöja sig med att slå runt i högmässan i Lunds domkyrka på söndagar. Knappt det kanske, eftersom där fanns ett spektakulärt ur att beskåda längst fram i koret. Mormor var en kristen fundamentalist som förbjöd sina döttrar att sticka på söndagar. Detta är faktiskt sant.

Mor och far kunde ha sett tidiga Chaplinfilmer och den svenska filmen Körkarlen av Victor Sjöström. Och de kan – svindlande tanke! – ha bevistat urpremiären på Eisensteins Pansarkryssan Potemkin.

William Hart var en seriös teaterskådis med Shakespeare på repertoaren, som blev populär filmidol, mest känd som kåbåjsare.

Hos min moder levde vokabulären från stumfilmens era kvar. Hon frågade sålunda aldrig vilken film man hade sett utan vilket program. ty på den tiden visades flera filmer åt gången. För henne var det också viktigare i vilket biografpalats filmen vevades.
Var du på Rio?
Ah, du kunde väl ha gått på Scania!

Understundom inser man hur gammal man i själva verket är.

250px-Williamshart

William Hart 1864-1946

Annonser

4 kommentarer

  1. Har spalten någon favoritfilm? Ja en gång i tiden lär man ha fått valuta för sina pengar med både nyheter och tecknad film innan huvudunderhållningen började.


    • Den tredje mannen ligger högt på min lista. Och Casablanca. Inga överraskningar precis.


      • Kanske denna kan höja ögonbrynen?
        ”Den sista föreställningen” (The Last Picture Show – Peter Bogdanovich 1971)


  2. Man är aldrig äldre än man gör sig. Jag fick visa leg på bolaget tre dagar efter att jag fyllt 40, för ett par månader sedan. Det kan bero på fyra saker: 1. Kassörskan behövde nya glasögon, 2. Systembolaget behöver byta ut sina lysrör 3. Jag har ungdomliga attribut, 4. Jag beter mig som en fjortis. I ditt fall: En filmklassiker eller två avslöjar inget 🙂



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: