
Utsikt från gågatan (4)
maj 22, 2013Spaltens spalter i Malmö-Tidningen i repris för de spaltbrukare som inte är bosatta inom denna tidnings spridningsområde.
Jag kommer ihåg…
… att det fanns en veckotidning som hette 25:an för att den kostade 25 öre
… att Knoll och Tott hette så i Hemmets Journal men Pigge och Gnidde i Hemmets Veckotidning samt att deras fader hette Tjockelin i HV och Kapten Bölja i HJ
… att det kostade 15 öre att ta spårvagnen (spågan, spinkan) och att man skulle tala om för konduktören om man ville ha kvitto eller övergång, den senare biljetten kostade fem öre mer
… att man hade sitt spårvagnskort i ett snöre om halsen
… att spårvagnsföraren på vintern hade halmskor för att inte frysa fötterna av sig där han stod på sin öppna förarplats
… att en stor chokladkaka (ett chokela) kostade 40 öre, vilket var en helt oöverstiglig penningsumma samt att den var fem gånger större än de chokela som i dag saluförs för 40 kronor
… att man därför fick klara sig med en ettöreskola. (Det var efter denna godbit den italienske filmregissören Ettore Scola tog sitt namn, visste du det?)
… att det fanns en affär nedanför oss på Fersens väg som hette Gottis och vars lönsamhet baserade sig på eleverna från Realskolan mitt emot
… att detsamma gällde konditori Gondolen, som i min tidigaste barndom hette Fersens Konditori och som i dag är lyxrestaurangen Atmosfär
… att husvärden i vårt hus var låghalt och uppgavs vara vansinnigt rik och att gårdskarlen var arg, alltid arg
… att mor och andra husmödrar bankade mattor på en mattebom på gården
… att min broder Lars-Eric hade en lättviktare som hette Huskvarna
… att jag en gång snodde en krona ur mors röda börs som låg på köksbordet för att kunna gå på biografen Spegelen och se Helan, Halvan, Hacke och de Gaulle, som alltid kom ut från ett flygplan – den människan måste ha släpat på en ständig jetlag, som han for omkring, jag syftar på de Gaulle, inte Hacke
… att biljetten till Spegelen kostade 55 öre och att man kunde se programmet om och om igen om inte vaktmästaren fick syn på en och körde en på porten
… att man buade när Artie Shaws orkester dök upp för tredje gången
… att det inte fanns fler bilar på gatorna än att min bror och jag kunde sitta i fönstret på Fersens väg och föra protokoll; ett streck för Chevrolet, ett för Chrysler, ett för Buick – det fanns nästan bara amerikanska bilar
Allt detta kommer jag ihåg.
Om jag nu bara kunde komma ihåg var jag la mina glasögon.
Kommentera