h1

Dagens helgon: Alla (Repris)

november 3, 2012

I Sverige är det ordning och reda. Vi har Mors dag , Fars dag, Svenska Flaggans dag och Kanelbullens dag. Det här veckoslutet kör det ihop sig: i dag är det Alla helgons dag och i morgon är det Alla själars dag.

Som om detta inte vore tillräckligt inträffar något som heter Halloween mitt i allt detta. Den ger jag dock blanka djävulen uti ty det är en amerikansk sed som har importerats till Sverige av Buttericks och den del av grönsaksbranschen som ägnar sig åt att odla pumpor.

Alla  helgons dag kan man också kalla De dödas dag, ty vid denna tid förväntas det av oss levande att vi tar oss till kyrkogården och säger hej till våra döda och sätter en blomma eller en lykta på deras lilla tomt. Det har de sannerligen förtjänat, för betänk hur eländigt vi skulle haft det om de inte hade offrat sig och gått hädan.

Vilken trängsel det skulle ha varit  här på jordene! Om ingen hade dött skulle Sverige i dag ha en folkmängd på flera hundra, ja kanske tusen miljarder människor. Det skulle bli näst intill omöjligt att hitta en parkeringsplats eller att få ett hyfsat bord på krogen. Byggmästarna skulle tvingas bygga hus som var sextusen våningar höga och ändå skulle det knappt gå att få en lägenhet. Köerna på posten skulle ringla sig hundratjugofem varv runt kvarteret och att med bil ta sig från städernas centrum till  förorterna skulle ta fjorton år. Telefonnätet skulle bli överbelastat och det skulle vara omöjligt att komma fram till Ring så spelar vi.  Och att få en höftoperation kunde man bara glömma.

Och hur trist bleve inte kulturlivet…

I Berwaldhallen uruppfördes i går den 211-årige Ludwig van Beethovens 3674:de symfoni. Bland gästerna syntes Gustaf Vasa, 485, Carl “Blomsterkungen” von Linné, 274, samt alltid lika festsugne filosofen Platon, 2408, som kom direkt från tänkarlyan i Aten tillsammans med vackra, blonda, svenskfödda fru Kajsa, 37.

Precis nu hittade spalten på en liten trevlig dikt:

Nog blev det konstigt om ingen toge
sitt ansvar en dag och verkligen doge

FOTNOT   Innan du nu börjar författa en upprörd kommentar till detta inlägg ska du betänka att spalten har uppnått en ålder då han har rätt att behandla döden helt utan respekt. Om några år är det dags för spalten själv att sätta tofflorna för gott. Jag kan naturligtvis leva lite längre eller gå hädan mycket tidigare. Sålunda kan jag redan i morgon dag bli överkörd på gatan där jag bor. Det är visserligen föga troligt, eftersom jag bor på en gågata. Men man vet aldrig. Där kan komma någon som går jävligt fort.

Annonser

11 kommentarer

  1. Nog blev det fint om Spalten toge
    ett evigt skrivansvar och aldrig doge


    • Evigt liv är inget jag kan räkna med eftersom jag inte är troende. Och det vill jag inte ha heller. Det räcker bra med så där ett par hundra år.


  2. Det ordnar sig nog med bord på krogen. Det har bara funnits ca 106 miljarder människor på hela jorden sedan vi började mänsklifieras. Alla skulle dessutom få plats i Skåne, och då bleve det förstås värre med bord på krogen …


  3. Skulle vi leva för evigt blev det vissa praktiska problem. Pensionsåldern fick nog höjas en aning bl. a. Nej, det är nog bäst att vi lämnar jordelivet senast kring 100-årsdagen. Jag har f. ö. lovat min hustru att om jag går först ska jag ta ett fönsterbord i Restaurang Paradiset. Dom lär ha en utsökt meny, men man får vänta i evighet på hovmästaren.


    • Dom lär ska ha väldigt fin gravlax. Svartsoppan är också utmärkt. Sitter fint i kistan. Och deras gravöl är gott. Ack ja.


      • Och himmelsk änglamat till dessert.
        På alla helgons aftonmeny.
        Tillönskas av oss ännu levande.
        Undrar redan nu vad vår himlafärdkost blir?


  4. Om man levt ett brokigt liv och är osäker på var man hamnar då man gått hädan, så kan följande dikt vara uppmuntrande: Om detta besked dig kan lätta – det finns inget liv efter detta.


    • En lysande vers. Undrar vem som har hittat på den. Måste ha varit ett geni!


      • Snälla Agnostikern:
        Om detta besked går att rätta
        – så finns bättre liv efter detta


  5. Jag har sparat en rolig dödsannons och en rätt så rolig historia som har med dödsannonser att göra, båda i bildformat, så jag kan tydligen inte visa upp dem här. Tråkigt, för det hade varit roligt. När tekniken gjort ännu ett tigersprång framåt, kanske.


  6. ”När en av oss dör ska jag köpa ett lite radhus”



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: