h1

En tråkig skiva

augusti 23, 2012

Spalten och tolv kräftor avhöll i går afton en kräftskiva i spalthemmet. Den blev ett totalt misslyckande, inte beroende på spaltens trevliga arrangemang, där varken papperslyktor, norskt brännvin eller lustiga hattar saknades, utan hade att göra med kräftornas totala brist på samarbetsvilja.

Djuren, som var uppfostrade i Kina, var inte större än tändsticksaskar och hårda som porslin. Det gick helt enkelt inte att ta sig in i dem. Det hela slutade med att spalten var lika hungrig efter måltiden som före och tvingades gå till vila med av hunger skrikande mage.

Så här recenserade Svenskan kinadjuren:

Svart och hårig kräfta som inte inbjuder till sörpling. Smakar inte mycket. Smöret får inte heller godkänt. Tråkig med viss eftersmak av dy.

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Men recensionen läste jag tyvärr inte förrän i dag och då var det ju för sent.

FOTNOT 1   Fast det där med svart förstår jag inte. Man kan ju faktiskt koka djuren.

FOTNOT  2 Sen är det förstås tveksamt om man över huvud taget ska äta kräftor. Enligt vad jag inhämtat på nätet är de släkt med gråsuggor och sådana är det ju ingen som hugger in på. Det skulle möjligen vara kineser, som äter vad skit som helst.

 

Annonser

6 kommentarer

  1. http://www.svd.se/mat-och-vin/krafttest-billigast-far-hogst-betyg_7407514.svd

    Rekommenderar spalten att prova Lobster färska turkiska kräftor. Avnjöt dessa och de var fantastiskt goda. Dessutom billigast i testet. Kanske den lokala hökarboden har dom hos spalten?


  2. Spalten borde unna sig en drös svenska kräftor så rik som spalten är.


    • Och det serverades ju bara 1 kuvert kräftor?


      • Jag håller helt med signaturen BoP, visst finns det råd, men min hökare har inte svenska kräfs. Jag får leta bland andra hökare. Men nu stundar snart tiden för krabban, Djurens Konung, som Tecknar-Anders sa.
        (Om surströmming visserligen, men dock.)


  3. Ja varför inte surströmming? Krävs dock en avsevärd tolerans bland grannarna om man bor i en fastighet. Är förstås norrlänning, men sedvänjan har nått allt sydligare breddgrader i takt med att allt fler flyttlass går söderut. Bor själv i ett litet hus och hittills inga klagomål från grannskapet. Resterna stoppas såklart inte i en soppåse utan grävs med fördel ner i en djup grop i (den egna) trädgården.


    • Suris kräver en avsevärd tolerans även hos mig, en tolerans som jag inte har. Under min stockholmstid försökte experterna Yngve Gamlin och Åke Söderqvist lära mig äta denna jästa vara. Det gick inte så bra men roligt var det. Norrlandsen smakade bra och jag blev rätt packad.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: