Veckans helgon: fruntimret

I morgon inleds fruntimmersveckan, fånigt nog med Fredrik, som som bekant inte är ett fruntimmer utan en karl. Han fick vara med bara för att veckan skulle bli en vecka.

Enligt bondepraktikan ska det regna i fruntimmersveckan. Ha! säger jag bara. Man ska inte lita på bondepraktikan. Det skulle inte förvåna mig om det blir den enda veckan i sommar med vad man i väderrapporterna kallar solschangser.

Efter Fredrik kommer i rask takt Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Med Emma inleds också rötmånaden, som förr betydde att all mat ruttnade och surnade. Med uppfinningar som kyl och frys miste dock rötmånaden sin betydelse. Utom vad avser bananer, som börjar ruttna redan när man bär hem dem från mataffären.

Fruntimmer finns för övrigt inte längre, det sista fruntimret vi hade i vårt land var Julia Caesar. Jag tror, men jag är inte helt säker, att det var hon som sa, med anledning av sin avsaknad av laster:
Röker gör jag inte och dricker gör jag inte och fruntimmer är jag själv.

Spalten kommer att fortsätta sin kritiska granskning av fruntimmersveckan.

FOTNOT   Detta var enligt WordPress det niohundrade inlägget på spaltens sida sedan den startade i juni 2008. Hurra hurra hurra!

Annons