h1

Badhuset

maj 21, 2012

Det är nu tretton grader i vattnet på Ribersborgs kallbadhus, vilket innebär att det ännu gör skäl för namnet. Men om solen ska hålla på så här är det snart dags för spalten att ta sin första simtur mellan Turning Torso och Öresundsbron, dock inte hela sträckan.

Nu tror de ärade spaltbrukarna kanske att bilden här ovan föreställer Ribergsborgs kallbadhus, men vid ett närmare betraktande kommer han eller hon snart att märka att så icke är fallet. Badhuset på bilden föreställer Limhamns saltsjöbad, en betydligt blygsammare badinrättning, belägen där småbåtshamnen finns i dag, mitt emot restaurang Stranden.

Till skillnad från Ribban, och, tror jag, de flesta badhus i världen, hade badhuset i Limhamn herravdelningen till höger och damavdelningen till vänster. Gick man in i urinoaren som var belägen i högra längan kunde man pinka i en liten porslinsskål, som hade direkt utlopp i havet. Man kunde således lika gärna förrätta sitt behov direkt i vattnet, vilket också ofta skedde.

Besökarna övervakades av en äldre värdig herre i svart uniform och stilig vit skärmmössa. Sådana badvakter görs icke i dag. På Ribban har de kortbyxor och flera av dem är dessutom töser. När de senare närmar sig gäller det att snabbt betäcka sina intima delar så att de inte får en chock.

I detta svartvita badhus, som i själva verket inte alls var svartvitt utan lika grönt som Ribban, tillbringade spalten en stor del av sin barndoms lyckliga somrar tillsammans med sina små lekkamrater. Där lärde vi oss simma i den inre och grundare delen av bassängen, grisabassängen kallad, tillsammans med bland annat den berömde filmregissören Jan Troell, som dock icke var berömd filmregissör på den tiden utan bara en vanlig pågablära. Hans fader var tandläkare i Limhamn och hans broder hette Stig.

När vi tyckte oss behärska den ädla simkonsten tillräckligt sträckte vi ut våra simturer till vågbrytaren, som var en institution, ett romantiskt ingenmansland, där tonåringar från såväl det vänstra som det högra könet kunde mötas (i baddräkter förstås!) och utbyta nojs och odla små sommarflirter.

Detta sommarnöje var dock inte spalten förunnat, då jag ännu icke upptäckt det vänstra könet och inte hade en aning om vad en flirt var.

Ribban och bron. Foto: Spalten

Annonser

6 kommentarer

  1. Ack, du grymma Grisabassäng – med alla dina militaristiska pennalister och pedofiler till simlärare. Ingen rolig inrättning, särskilt inte när det kommenderades bröstsim och 5-kilos runda stenhårda korkskivor på ryggen för att ingen skulle drunkna. Ty lärde sig simma i Grisabassängen gjorde ytterst få av oss ditkommenderade 8-10åriga rekryter. Inte förrän senare, ofta strax efter, på inbjudande sandstränder t ex runt Näset.
    Den mörka Grisabassängen låg nämligen i skuggan och så fort dagens exercis var till ända, drog vi till bastubryggan vid minigolfbanan, riktning Limhamn, och hade underbart roligt på de långgrunda sandstränderna.
    Tack, kära Ribban, för allt du lärde och erbjöd oss! Tackom ock Limhamnsfältet, dit vi fotbollsälskare alltid kunde cykla över Regementsgatan med den snörade 5:an på pakethållaren, och lira med riktiga nätmål och kritstreck ända till sommarskymningens inbrott. Där fanns så många planer att någon av dem alltid var ledig.
    Malmö var den tidens bästa svenska stad. Allt fanns där och alla klarade vi oss bra i skolan och – sedermera – Stockholm. Nu i pensionatsåldern flyttar vi åter hem, till Möllan (kulturcentrum) eller Käppastan (strandcentrum).


  2. Ingen av er har hittills givit mig ett svar på varför ”grisabassängen” gick under just denna benämning!
    Drev bönderna dit sina svin för att svalka sig i sommarhettan?
    Berätta, jag vill veta.


    • Jag vet faktiskt inte, men jag skulle gissa att ordet hade en allmänt nedsättande betydelse. Jag har varken förr eller senare hört benämningen.


      • Samma här. Man kan bara gissa att vattnet i denna innersta stillastående bassäng samlade flyttång samt befolkades av oss små lortgrisar som gärna pinkade däri?


  3. Lite mystik krävs trots allt … även om vi borde högakta grisarna som ger sina korta liv för vår julefrids skull!


  4. Läser idag att Smittskyddsinstitutet/EU underkänner ökända Barnviken på Sibbarp, även kallad Pisseviken, som badplats.
    Inte precis oväntat. Nu väntar vi med spänning på Grisabassängens öde.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: