h1

Konstruktiv pessimism

maj 4, 2012

Ibland känner spalten att jag måste få tala ut med en psykoterapeut. Ingen ligger då närmare till hands än spalten själv, varför jag lägger mig på min egen soffa.

Vad ville du tala om? förhör sig spalten och visar upp ett förstående ansikte.

Jo, säger spalten, på den tiden jag ägde och framförde motordrivet fordon, vilket jag inte längre gör, inte på grund av att jag inte kan utan för att jag bor centralt och på grund av handikapp har tillgång till färdtjänst, letade efter en ledig parkeringsplats och slutligen, då jag fann en sådan, insåg att eftersom platsen var ledig vore den nog förbjuden och skulle, om någon parkeringsvakt finge ögonen på mitt fordon, rendera mig dryga böter, kanske rentav ett kortare fängelsestraff, vilket dock förmodligen, på grund av  mitt goda uppförande och för att jag icke tidigare varit straffad, skulle förvandlas till villkorlig dom.

Ett inte ovanligt fenomen, säger spalten. Vi inom psykiatrin kallar det konstruktiv pessimism.

Tack, säger spalten, det känns redan bättre.

Det blir  tusen kronor, säger spalten.

Annonser

One comment

  1. Verkar vara en användbar livsinställning. Först måla fan på väggen och sen efter lite analyserande komma fram till att så illa kan det nog inte gå ändå.

    Värre vore det att gå fram som en ångvält i tillvaron fylld av idéer, som sedan faller platt till marken. Nä, hellre konstruktiv pessimist än destruktiv optimist.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: