h1

Bigat och trelleborgstyska

april 17, 2012

I går intog spalten kalvsylta till lunch. Det är snäll mat, som passar min nuvarande mage. Tillsammans med rödbetor är det dessutom något av en läckerhet. Min fader  kallade kalvsylta för bigat (uttalas med betong på första stavelsen). Det är ett gammalt skånskt ord, som kommer från tyskan och numera, mig veterligen, används av ingen.

Min fader, född på Österlen och uppväxt på Söderslätt och sedermera Malmö, använde många gamla ord. Bland annat sa han spiskámmaren (med den accenten) om skafferiet och hökaren om speceriaffären och specerihandlaren.

Jag kom att tänka på begreppet trelleborgstyska.

Gunnar Fredriksson skrev i en krönika i Aftonbladet för några år sen:
När jag var ung i Skåne förekom på sin höjd den i och för sig roliga plattyska som kallades Trelleborgstyska och främst talades av skutskeppare.

Spalten, som var ung i Skåne några år efter Fredriksson, minns trelleborgstyskan, fast mer som ett litet språkskoj. Min moder brukade, när gästerna satte sig till bords, säga:

Sitzen sie neder
so erhalten sie sylta och röbédor

So ist es mit das.

 

Annonser

6 kommentarer

  1. Underbart med dessa gamla ord, minnena väcks till liv. Ett gammalt ord som man sällan ser men som jag använder då och då:
    Jag är ”förtröden” på att du ätit bigat.


  2. Bigats fallande popularitet har sin grund i att kalv idag är för dyrt för syltan. Följaktligen har allsköns grisavfall ersatt – med katastrofala smak- och syneffekter.
    Intressant med trelleborgstyskan, hade jag ingen aning om. Min söderslättsmossa använde en massa mystiska danska influenser som t ex ‘blyant’ för blyerts.
    Sydvästskåne + Sazznitz und Copenhagen är i sanning en stark smältdegel för kultur och språk. Häftigt med genuina malmörötter!
    Jag förstår att Spalten flyttade tillbaka.
    Varen Stolta, Alla Malmöbor!!!

    PS. Får man bli askströdd på Ribersborg? DS.


    • Tacksam om du inte askar på Ribban. Jag brukar gå dit och simma och vill ogärna inmundiga Liljeblad om jag får en kallsup.


      • OK, då. Får väl välja Sibbarp och Pisseviken – om nu 4:an börjar gå igen. En kanna grillsot här gör ingen större skillnad.
        På denna heliga plats timade mången malmöitisk uppväxt och stolta daning!


  3. Min farfars syster Anna-Lisa (1880-1973) änka efter vagnmakaren Nils Karlsson Österlind i Västra Vemmerlöv på Söderslätt betonade spiss när hon skulle gå i spísskammaren och ta fram den åldriga spettkakan för att bjuda på. Hon sa inte, som din far, spisskámmaren.
    Men han var kanske uppväxt i Östra Vemmerlöv?
    Björn Vinberg


    • Min far hade flera sådana akuta accenter. Han sa exempelvis skorste´nen och skollä´raren. Men det är kanske, som du påpekar, olika i olika kommuner.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: