h1

Poolare

april 11, 2012

På Madeira låg spalten den här gången med Karin Fossum, Viveca Steen, Tove Alsterdal och Mari Jungstedt. När jag var där i november förra året låg jag med Leif G W Persson, tro det eller ej.
Hans Den döende detektiven förgyllde verkligen min resa.

Jag talar alltså om att ligga vid poolen och läsa böcker. Det är praktiskt med böcker; via dess titlar kan man utläsa från vilken nation liggarna kommer. Dock inte alltid. En dag hade jag bredvid mig en kille som läste Liza Marklund.

Hej, jag förstår att du är svensk, sa jag, glad över att ha fått nån att prata svenska med.
Naj, sa läsaren, jeg er dansker. Det her er en oversaettelse.
Är den bra? förhörde jag mig.
Tja, så där, sa dansken. Därmed avbröt jag samtalet.

Många är de författare som under årens semesterresor har räddat mig från en dyster ensamhet:

o Ed McBain förstås, den gudabenådade berättaren. Alla hans böcker om det 87:de distriktet i Isola har jag slukat och har dem fortfarande i min bokhylla. En dag ska jag läsa om dem.
o Mario Puzo höll jag i mina händer för många år sen i Spanien. Detta var långt innan Gudfadern blev filmer.
o Papillon (av Henri Charrière) var ett gastkramande sällskap en gång på Mallorca.

Och så Mankell förstås, och Sjöwall-Wahlöö och alla andra duktiga skandinaviska krimdrottningar och -kungar.

Det är gott för en gammal ungkarl att ha folk att ligga med.

FOTNOT   Under pseudonymen Ed McBain skrev Evan Hunter totalt femtiofem romaner om poliserna i 87:e distriktet. Den första boken i serien, Cop Hater, kom  1956 och hette på svenska Polishataren. Den sista boken i serien heter på svenska Da Capo (Fiddlers) och publicerades postumt i september 2005. (Källa: Wikipedia)

Annonser

6 kommentarer

  1. Var det inte Björn W som en gång lyfte ut Ed McBain från kioskdeckargengren? Eller var det kanske du?


  2. Björn V ska det vara.


    • Det är möjligt att det var Björn Vinberg som lyfte, jag ska fråga honom. Tyvärr har jag inte gjort denna litteraturhistoriska insats.


  3. Har väl själv läst ett tjugotal av Ed McBains böcker och Sjöwall-Wahlöös böcker i dekalogin om Martin Beck lästes så fort de kom ut. Båda förnyade ju kriminalromanen.

    Men här gäller det förstås att framstå som bildad ;). Har nog läst alla Shakespeares pjäser och de flesta på orginalspråk. Dessutom ett flertal klassiska verk som platsar i den finkulturella världslitteraturen. Ingick förstås i kurslitteraturen då jag läste Litteraturhistoria och studerade Engelska språket på ett anrikt universitet.

    Men, men vad är Dostojevskijs ”Brott och straff” mot Sjöwall-Wahlöös ”Polis, polis, potatismos!”


    • Brott och straff var väl en föregångare till kriminalromanerna? Även om den givetvis har ytterligare litterära kvaliteter.


      • Visst, ville bara spetsa till det lite. Svårt det där med äpplen och päron.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: