h1

Mitt liv som Cato

april 5, 2011

I första till fjärde klass i folkskolan hette jag Åke. När jag började 1:5 a på Realskolan bytte jag namn och hette därefter Cato. Det hette jag ända tills jag inträdde i arbetslivet. Då fick jag mitt förnamn tillbaka.

I högre läroverk, till vilka Realskolan räknades, var det kutym att alla kallade varandra för efternamn. Vad detta berodde på vet jag inte. Kanske ansågs man vid inträdet i läroverk så vuxen – man var cirka 11 år – att man inte borde heta Göran och Olle längre utan skulle heta Blomqvist och Nilsson. Måhända var det de gamla skolfuxarna som angav tonen, de tilltalade alla eleverna med efternamn.

Bruket av efternamn var en klart manlig företeelse. Realskolan var en herrskola, jag har mycket svårt att tänka mig att Anita och Mona och Yvonne på damskolan Röran gick omkring och kallade varandra Lindqvist och Wingård. Töser är klokare än så.

Och jag är nästan säker på att denna idiotiska tradition är utdöd. Hoppas det i alla fall.

Cato med slickepinne

 

Annonser

10 kommentarer

  1. En blivande spalt, det syns ju. Det ser ut som lattemorsor i bakgrunden – undrar vad de kallade då?


    • I barnvagnarna ligger Sven Melander, Mikael Wiehe och andra babies.


  2. I flickskolan tilltalade eleverna varandra med förnamn,
    men lärarna tilltalade oss också med efternamn. Ej fröken eller dylikt.


    • Intressant. Man lär så länge man har en lever.


  3. Min tes att vi fjärdeklickare i 1:5D plötsligt förvuxnades till efternamnsindivider, var det militära skolsystemet vid denna tid. Upplägg och hierarki var militäriska; disciplinen, bestraffningen, pennalismen, ordningsmännen (=dagofficerarna), klassboken etc.
    Vår behörige matematiklektor kallade sig t ex kapten (Bjarne) Rydell, eftersom han var(it) kapten i reserven. Ettfemmorna var som ett malajkompani, 2:5orna steget högre o s v. Halvfascistoida Realskolan var ändå ett starkt ‘universitet’, som jag tackar för mycket förvärvad visdom, hårdhud och användbarheter. Forskar man, framgår att närapå alla blev stora män i stat eller näringsliv eller Spalterna…


    • Jag tror också på militärteorin. Dock är jag tveksam till uppgiften att alla skulle ha blivit stora män. Jag kommer bara på Leif Silbersky. Och möjligen en till.


  4. Till Realskolans militaria kan också fogas den plötsligt anbefallda ni-reformen. ‘Du’ avskaffades fältmässigt. Samt de exercisliknande gymnastiklektionerna i kasernannexet mot Banérsgatan.
    Kan Spaltens ‘möjligen en till’ vara min parallellklasskamrat Mikael Wiehe? Eller…


  5. Bland dagens tonåriga unga män har smeknamnen kommit tillbaka i stor stil. Det är Gurra, Fille, Bonde, Osse, Matte och liknande namn som oftast anknyter till förnamnet.


  6. jag förstår att alla ni här inklusive min namne aldrig har varit i närheten folk som jobbar på verkstadsgolvet (idag högt betalda mycket ansedda välutbildade medarbetare) dessa har inte tagit till sig av Du- reformen helt ut. Här i Malmö eller i Lund tilltalar man sin arbetskompis med efternamn det är som mest Hansson ,Svensson ,Bengtsson ,Olsson osv till kompisen vid sidan om. Detta har förvånat mig som jobbat hela vägen som kontorist till VD men hela tiden tlltalat mina kollegor du. Jag kom som ny ingenjör på SAAB 1957 vid anställningen fick jag (lätt gjort) skriva under Du-reformen. Alla från Vd till springpojken är du. I alla år sedan jag kom till Lund 1967 har det förvånat mig att i arbetslivet här tilltalar man varandra med efternamn. Underligt nog har jag under hela mitt arbetsliv fram till 2002 alltid blivit tilltalad Rolf (och det är jag jävligt stolt av)


  7. Åh, Monchen.. Vet du att hon blev mormor i veckan?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: