h1

Dagens helgon: Lena Nyman

februari 7, 2011

Lena Nyman har gått genom pärleporten och fått vingar på ryggen. Frid över hennes minne.

I min ungdom, medan jag ännu icke kände komediennen i fråga, publicerade jag ett rätt larvigt Öppet kärleksbrev till Lena Nyman, i min spalt i Aftonbladet. Senare i livet lärde jag känna henne och hennes helgongloria bleknade avsevärt.

Det är dock opåtaget att hon var i det närmaste genial som skådespelare. Det tyckte inte bara jag utan även min käre kollega Allan Fagerström i en närliggande korridor på bladet.

Mitt kärleksbrev, som jag i dag läser i min gulnade urklippsbok, skrev jag efter premiären på filmen Släpp fångarne loss, det är vår! Det är som sagt rätt tramsigt, men några bitar kan jag citera utan att att bli alltför röd av skam:

När jag såg Dig i Fångarne var det förstås inte den första gång jag såg Dig. Hur många gånger har jag inte sett Dig på Dramaten! Många! Och aldrig i världen vill jag se Vildanden med någon annan än Dig som Hedvig, hon som stod vid Nybroplan och yttrade, på ett sätt som måste ha fått Henrik Ibsen att i välbehag vända sig i sin grav:
– Trooo´ru att far skadar vildanden?
Det var en Hedvig med rötter inte bara från rätt sida av Kölen utan även av Slussen. Det är sådana teaterupplevelser som får en att tänka att det kanske ändå finns en mening med teater.

Lena Nyman sparade mitt öppna kärleksbrev i sitt hjärta och brukade ibland, när vi genom en gemensam väninna lärt känna varandra lite, nämna det.

Men vänner blev vi aldrig och min kärlek falnade betydligt as time went by.

Men en stor jävla skådespelare var hon, denna lilla människa, det kommer jag aldrig att förneka. En av de största.

 

Annonser

One comment

  1. Spaltens ”Dagens h e l g o n” och ”…helgonglorian bleknade avsevärt” antyder
    personalia, opassliga att artikulera så här inpå dödsfallet. Hövlighet och respekt är förvisso förstaprio i nära eftermälen, m e n utifrån Lena Nymans franka karisma skulle motsatsen nog inte frondera alltför handgripligt med en så prima donnas utlämnande öppenhet.
    Eftervärldens kärleksfulla högaktning betyder troligen ett antal års väntan på den nakna sanningen. Och blev vår stora lilla stjärna så oförtjänt bortglömd på slutet, kan vi väl lagra henne några år till?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: