Vi får se

Kristina, utbildningsledare… Lars-Erik, köpman… Rolf, byggnadsingenjör… Lilian, kammaråklagare… Gunilla, chefssekreterare… Bengt, byggnadssnickare… Roland, sopåkare… Olle, undersköterska… Johanna, brevbärare… Paula, forskare… Staffan, direktör… Lars, kulturarbetare… Milan, dataansvarig… Gustaf, betongarbetare… Ragnhild, projektledare… Tommy, matros… Ragnar, skådespelare… Anna, tandläkare…

Dessa och ytterligare en skrälldus förhoppningsfulla individer med de mest skiftande sysslor, karaktärer, utseenden och åsikter har tagit sig orådet före att lägga olikfärgade lappar med sina namn i min brevlåda den senaste veckan. Dom längtar så dom håller på att gå åt efter att få styra över mitt liv de närmaste fyra åren.

Men det ska vi nog bli sju miljoner om.

FOTNOT 1     Eller närmare bestämt 7 033 000. Så många är nämligen röstberättigade i valet. (Källa: Statistiska Centralbyrån.)

FOTNOT 2     Om alla går och röstar alltså.

FOTNOT 3    För övrigt begriper jag inte varför vi inte kan rösta på internet när vi kan shoppa och deklarera och göra allt annat där, utom möjligen spela fiol. Kunde vi det (rösta alltså, inte spela fiol) skulle Sverige få världens högsta röstdeltagande.

FOTNOT 4    Särskilt om man förenklade frågeformuleringen så att svenska folket kände igen sig från andra valsituationer det ställs inför:
o   Jag vill ha en ny regering.
o   Jag tycker den gamla är bra.
o   Jag skiter i vilket.

Annons