Archive for januari, 2009

h1

Itt itt itt

januari 17, 2009

(Minnenas telefon 4)

För några år sen befann jag mig på bilande fot och övernattade på ett litet pensionat i Halland.
Innan jag for vidare morgonen därpå fick jag syn på ett gammalt vykort som föreställde pensionatet. Längst ner på baksidan kunde jag läsa:
”Telefonnummer: 1”.

Det påminner mig om greve Tott som installerade telefon på Skabersjö slott och tilldelades nummer 111.
När det ringde i telefonen svarade han på sin skånska dialekt:
Itt itt itt, Otto Tott.

 

Annonser
h1

Missa inte Stockholms stora teaterdebatt!

januari 13, 2009

Nobelpristagaren blir så en sympatisk, om än ibland aningen gles, skröna – en stunds underhållningsteater på temat att uttrycka sig själv, eller oförmågan att göra det. Samuel själv är rätt blek, av pedagogiska skäl kanhända. Han fungerar som bild av envar, särskilt vårt behov av att drömma. Samuel är vem som helst som aldrig kunnat formulera sig själv. En sorglig skildring av en man som inte tagit sig tid att fundera över sin mänsklighet. Det är bra gjort, på ett mycket tillgängligt sätt.

Så avslutar Lars Ring i Svenska Dagbladet sin recension av min monolog Nobelpristagaren, som skådespelaren Andreas T Olsson just nu framför på Playhouse teater i Stockholm.
Redaktör Ring är snarare vänligt välvillig än panegyrisk, men man får min själ inte vara kräsen. Av en synnerligen ung dam i Dagens Nyheter fick Olsson och jag (framför allt jag) en riktigt saftig spark i skrevet. Det kändes inte alls skönt.
När pjäsen hade premiär i Uddevallai januari förra året var det annat ljud i  skällan. GT/Expressen kallade Nobelpristagaren för ”en blivande klassiker”. Och Bohusläningen hyllade stycket och ansåg att det var ”en komedi med djup”.

Vem som har rätt kan bara du avgöra. Stycket spelar veckan ut i Stockholm. Endast ett fåtal biljetter återstår. Kom närmare mina damer och herrar, missa inte årets teaterdebatt i Stockholm!
Allt om tid och plats och om hur du köper biljetter och sånt får du veta om du går in på
http://www.nobelpristagaren.se

maskersss

h1

”Jag trudeluttar dig”

januari 13, 2009

(Minnenas telefon 3)
 

Inga telefoner ringer längre. De har de mest underliga läten för sig men de ringer icke. Min förra telefon spelade The Entertainer av Scott Joplin, en tidigare lät undslippa sig en erbarmlig tolkning av Mozarts symfoni nr 40 i g-moll. Vad den nuvarande trudeluttar vet jag inte riktigt.
Ändå lever de gamla uttrycken kvar. Vi säger exempelvis att vi ska pingla lite senare, trots att vi vet att vi inte kommer att pingla. Vi borde säga:
Jag trudeluttar dig lite senare.

Och vi säger lägga på, fast det numera ofta inte finns någon lur att lägga på eftersom hela telefonen är en lur.
I USA använder man uttrycket hang up, vilket torde härröra sig från den telefonins forntid, då apparaten hängde på väggen och man verkligen hängde upp luren i en krok på dess sida.

En nackdel med dagens telefonkultur är att man inte kan slänga på luren längre. Det kunde man förr när man blev förbannad på drummeln i andra änden. Nu tvingas man trycka på en liten fånig knapp, vilket gör att man inte inte får det rätta utloppet för sitt raseri.
Man stänger ilskan inom sig och samlar därmed på sig en massa aggressioner, som mycket väl kan medföra att man på äldre dar tvingas söka psykiatrisk hjälp eller rentav störtar sig i älven.

h1

Det är bara en hake

januari 11, 2009

(Minnenas telefon 2)

I mitt barndomshem fanns det bara en telefon. Det var en svart gynnare i bakelit med silverne nummerskiva som stod fasttjudrad i väggen bakom fars nattygsbord i sängkammaren. Denna placering gjorde att man aldrig kunde vara säker på att få vara i fred när man talade med sina polare.

Vi var ändå lyckligt lottade i vår familj. I de flesta andra hem stod telefonen i kapprummet. Man fick uträtta sina kommunikativa behov sittande på huk bland galoscher och under fuktiga ulstrar, något som skapade såväl vantrivsel som ohälsa och – tror jag – understundom ledde till en förtidig död.

Efter bakeliten kom plasten. När jag flyttade hemifrån på femtitalet och bildade ungkarlslya köpte jag omedelbart en illröd plastkobra som väl pröd sin plats bland stringhyllor, EP-spelare, och ett ovanligt fräckt barskåp.

Kobrorna blev med tiden mäkta populära och snart höll sig varje hushåll med ett flertal. Man behövde inte längre sitta under ulstrarna och samtala. Det fanns en telefon i sovrummet och en i tamburen och med hjälp av en förlängningssladd kunde man till och med samtala i badkaret – vad nu det skulle vara bra för.

Ännu bättre blev det när den trådlösa telefonen kom och man slapp den trassliga sladden.

Jag har lydigt hängt med i utvecklingen på telefonfronten och härom dagen tog jag ännu ett stort steg: jag slopade all fast telefoni i mitt hem. Även min hemtelefon är numera, hur häpet det än kan låta, en mobiltelefon.
Mina jack gapar tomma. Jag behöver inte längre gå i väggen för att tala i telefon.
Spalten är sålunda på sin ålders höst totalt integrerad i det moderna kommunikationssamhället.
Det är bara en hake. Det är ingen som ringer längre.
tef7

h1

Ve oss!

januari 9, 2009

Vi har nu med råge passerat vintersolståndet och nalkas med stormsteg den ljuva sommartid då gräs, gröda och nypotatis gror.
Det är dock på sin plats att varna för sommarsolståndet, som inträffar den 21 juni. Efter denna dag går vi återigen obevekligen mot kyla och mörker.

Ve oss arma själar!

h1

Fribiljetterna tog slut

januari 5, 2009

Om någon undrar varför spaltens erbjudande om fribiljetter till  Nobelpristagaren på torsdag försvann, så beror det på att fribiljetterna tog slut.
Det är knakfullt!

Men det finns biljetter (att köpa) till andra dagar. Mer om pjäsen och föreställningstider på nedanstående webb-adress:

http://www.nobelpristagaren.se

h1

2008 – en sammanfattning

januari 2, 2009

Det är dags att sammanfatta året som gått.

Spaltens liv har under 2008 utmärkts av viss turbulens. Livet har gått både upp och ner.

Sålunda har min vikt gått upp med 1,2 kilo medan mitt blodtryck har gått ner med 20 enheter och min puls med 2,5 slag per minut.

Trycket i ögonen har minskat med 2,1 enheter och synen med 0,1 procent. Hörseln har gått ner med 1,8 procent. Kroppslängden har minskat med 0,02 procent.

Min ålder har gått upp med ett år, antalet rynkor i ansiktet har ökat med 0,8 procent och antalet påsar under ögonen har ökat med 0,7.

Antalet läkarbesök och apoteksutköp har ökat med 4,3 procent. Antalet biobesök har minskat med 12.

Under året har förmärkts en utökning av antalet gråa hårstrån från 49 till 53. Därvid bör dock tas i betraktande att det totala antalet strån har minskat med 24 stycken.

Min förmögenhet har minskat med 210 318 kronor. Värdet av mina aktier har sjunkit med 42 procent.

Minnet har under året försämrats med 0,6 procent. Antalet personer som jag glömt bort namnet på har ökat med 7.

Antalet vänner och släktingar har på grund av naturlig avgång minskat med 5 individer. Eftersom 2 nya vänner och 1 släkting (baby) har tillkommit har dock det totala antalet endast minskat med 2 individer.

Solen har under beräkningsperioden gått upp och ner 366 gånger.

Så även spalten.