h1

Tråkig historia

november 6, 2008

På morgonen den 6 november 1632 låg en tät dimma utbredd över slätten vid Lützen.
– – –
I sin iver ryckes konungen med in i stridsvimlet och blir skild från sina trupper. Man ser honom vackla och falla ur sadeln.
– – –
Nu fingo de se konungens häst, blodbestänkt, med tom sadel.

– – –

En hemsk aning grep alla: Vår konung är fallen! Vad hade livet nu för värde för hans trogna! Fram för att hämnas hans död!

(Odhner-Westman; Lärobok i Fäderneslandets historia, 1932)


I slaget vid Lützen den 6 november stupade kungen.
(Rudvall-Ohrling; Historia för mellanstadiet)

Historieböckerna var roligare förr.


 

 


4 kommentarer

  1. Ja stackars häst! Men det var också fasligt synd om skåningarna när Gustav II Adolf och hans anhang brände och skövlade Vä! ”Vi har grasserat, skövlat, bränt och ihjälslagit alldeles efter vår egen vilja” skrev Gustav II Adolf efter Svenskarnas röjande i Vä!


  2. Jag håller med. Dessa förbannade nollåttor!
    Åke


  3. Kontrasten är enorm mellan Odhner-Westmans vackra prosa och Rudwall-Ohrlings usla. Är det lika fattigt tvärs igenom alla dagens historieböcker? Hur skildras t ex tåget över Bälten? Nej, jag vill inte veta, jag blir bara nedstämd.


  4. Det finns ju historiker som kan skriva levande även i dag, exempelvis Peter Englund. Såvitt jag vet har han dock inte skrivit om Bälten. Ännu.
    Åke
    (som i likhet med G II A med tiden blivit tämligen fet)



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: