Smått och gott

Studenterna i Lund ska erbjudas en stuga på 8,8 kvadratmeter att bo  i. Det är ungefär vad en intern på malmöfängelset har  till sitt förfogande, men studenten får en täppa till sin, vilket väl knappast fångarna på malmöfortet har.

Spalten hyrde 1984 en sommarstuga i Stockholms inre skärgård med ungefär samma areal. Att  bo så smått har sina fördelar. Inte mycket att städa och ville jag  se på tv behövde jag inte stiga upp ur sängen utan kunde bara sträcka ut armen när jag önskade byta kanal. (Detta var innan fjärrkontrollen var uppfunnen).

Dock hade livet i den lilla stugan sina begränsningar. Man fick exempelvis noga planera sina matinköp. En kartong frukostflingor var icke att tänka på, den tog upp för stort utrymme. Det gällde också att tänka efter vad man tog med sig till vistelsen. Att medföra vidlyftiga romaner såsom Krig och fred var otänkbart, det fick bli tunna pocketböcker.

Till midsommaren hade jag bjudit ut en synnerligen vacker kvinnlig bekant. Jag tvingades tillhålla henne att inte medföra för mycket bagage, att försöka gå ner i vikt samt att icke bära för vidlyftig frisyr och att klippa naglarna innan hon anträdde resan.

Den minimala bostadsytan förde dock det goda med sig att kvinnan tvingades dela säng med mig.

Inte något smått som inte har något gott med sig.

Exteriör av stugan. Bakom tyllgardinerna skymtar den kvinnliga bekanten