En profil mindre

Malmö blir aldrig mer sig likt, sa min kamrat, herr B, i telefon häromdan. Det har han rätt i. En man vid namn Charlie Ovendahl har gått ur tiden och därmed är Malmö en profil mindre.

Charlie var en originell person. I min och fotografen Pierre Mens´  bok Malmö för inte så länge sen skrev jag bland annat så här:

”Att tala om Malmö på femtiotalet utan att nämna Charlie och hans gäng är otänkbart. De hade sina ideal på andra sidan Atlanten och gick klädda i amerikanska kostymer med extremt långa kavajer och och tvåfärgade myggjagare av den typ som företrädare för maffian brukar bära. ”

”Jag tror de såg sig som rebeller i den rätt småtrista borgarstaden Malmö. Nåt slags Robin Hood-gestalter, som gav glans och äventyr till oss fega som inte riktigt vågade. Planteringen på Gustav Adolfs torg var deras Sherwood-skog.”

Alla i Charlies gäng övergav med tiden det maffiainriktade modet  och rättade in sig i ledet.  Dock icke Charlie; han släntrade ända till det bittra slutet – han hann bli 73 år innan cancern tog honom – omkring på Malmös gator som en annan Al Capone. Privat var Lennart (som han faktiskt hette) en vanlig familjefar med såväl barn som barnbarn i bagaget, men rollen som Charlie övergav han inte utåt.

Han spelade sin roll, ungefär på samma sätt som Sten Broman spelade sin en gång i tiden. Nu finns han inte mer och, som sagt, Malmö blir aldrig mer sig likt.